Fula Fula Ord 2- Fula Fula Ord Harder With A Smell Of Arraks - This Time It´s Personal

Humor, överblivet och efterblivet.

Åldersgräns 18 är. Respektera detta, tack!

fredag 19 september 2008

Noas borttappade dagbok, del sex


Dag 6: Fortsatt riklig nederbörd. Jobbig dag. Maginfluensa härjar bland djuren på första däck. Pingvinerna ligger bara och precisionsbajsar timme ut och timme in. Förvisso estetiskt tilltalande, men vi vet vem som får svabba och vi vet vem som får stå till svars. Det är just nu VM i dålig attityd ombord. Ingen tycks kunna behålla maten. Frugan är tapper och går runt med blöta handdukar och baddar djuren. Vilken kvinna.

Om bara det här kunde ta slut. Om det kunde sluta regna och jag och frugan kunde åka på semester. Det blir inte båtsemester och det husdjuren får inte åka med. Så mycket kan jag säga utan extra betänketid. Det kostar på att inte kunna tacka nej när de högre makterna kallar. Men nu ska jag inte klaga. Man lär känna mycket nytt "folk". Det är alltid trevligt.

Samtidigt ryktas om att pyramidspel kommit igång på båten. Ingen vet förvisso vad ett pyramidspel är, men alla former av spel är djävulens påhitt. Förutom rundpingis. Det är kul. Särskilt om man är obesegrad. Men allt annat. Förbjudet, olagligt. Spöstraff, stening, rumsarrest, brinna i helvetets eviga eldar, ingen efterrätt. Ni fattar. Gemensamt för dessa är att de inte är trevliga. Mycket kan sägas om Gud. Man förstår inte alltid resonemanget, men han vet vad han vill och vad han tycker. På så sätt är han förvånsärt lätt att ha att göra med. Man behöver inte chansa sig fram till vad han vill. Han säger vad han vill och han förväntar sig att alla gör sitt bästa.

Leoparderna har förresten lugnat ner sig. Inga nya uppätningar idag.

Dags för en ny runda på första däck med svabben. Ha det. Höres.

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

torsdag 18 september 2008

Noas borttappade dagbok, del fem


Denna sidan i dagboken är i stort sett oförstörd. Därför kan vi återge dagens text oavkortad.

Dag 5: Fortsatt regnigt. Men viktigare saker har hänt. Remek har påträffats. Eller i alla fall resterna av honom. Leopaderna vet förstås ingenting om det inträffade. De låtsas inte höra. Den här resan blir allt mer av ett fiasko. Eftersom spektaklet garanterat kommer göras om till ett PR-jippo och utnyttjas som propaganda och säkert hamna i bok undrar jag lite hur Gud ska lyckas vända allt detta till något sedelärande. Han tycker om sedelärande. Hela arrangemanget stinker f-i-a-s-k-o. Det luktar amatörafton i Väckelsång. Vi har inte ens tur med vädret. Ska bli intressant att se hur författarna lyckas förklara att leopaderna äter upp huvudrollens pappa.

Några av djuren har beklagat sorgen och några andra har börjat fråga jobbiga frågor om varför fiskarna frias av Gud (det här tog jag upp redan dag två). De drabbas ju inte av en syndaflod, Noa. Varför ska inte de behöva beröras av Guds vrede? Jag försöker då förklara att de för fan får fråga Gud. Jag kan väl inte ta ansvar för alla konstigheter? Jag har bara blivit utvald att ansvara för båten, personal (familjen) och djuren. Som om inte det räckte! Men det handlar om att Gud testar oss. Han vill veta om vi är trogna honom. Det är det viktiga.

Dessutom: Det har regnat i fem dagar och fem nätter nu. 35 dagar och 35 nätter kvar (om Guds kalkyler stämmer, alltså). Jag börjar tro att det här kan bli ganska långdraget. Och det är inte precis som att jag förväntar mig bli 950 år gammal.

Värt att tänka på inför framtiden: Kila fast de fetaste djuren på övre däck så att man sedan kan kila fast sig själv i mitten och därmed inte riskera att plaska i vattnet när man står där uppe och styr när det blåser som värst.

Ikväll blir det mer rundpingis med kamelerna. Frugan jobbar. Nu ska jag sova middag. Höres.

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

onsdag 17 september 2008

Noas borttappade dagbok, del fyra

Dag 4: Mer regn. Nu börjar jag lacka ur på leopaderna. När jag vaknade i morse hade de satt i sig aardvarkena. Bägge två! Honan och hanen! Förvisso skönt att slippa deras ständiga "Ser vi tjocka ut? Tycker du fortfarande om oss? Lovar du att vi får åka med?" Och allt ständigt freaking tjat om att de inte "tål" vatten. Vad var det? De lapade ständigt. Men ändå. Guds skapelser ska leva i fred med varandra för helvete. Om leopaderna ska äta upp allt som rör sig kan de lika gärna deporteras till Agunnaryd som dinosaurierna. Så arg har jag aldrig sett Gud och jag kunde nästan tycka att hans reaktion var lite överdriven.

Nu har vi förresten (oläsligt, sidan delvis förstörd) ostbågar (...) knäskydd.

Längst ner på sidan står det i alla fall:

Att tänka på: Om aporna är så smarta kan de hjälpa till att laga mat. Hustrun och barnen börjar tröttna. Jag kan inte springa i köket hela dagarna, någon måste styra båten så vi hamnar var det nu är vi ska någonstans.
Hört i matsalen, undre däck:
- Varför gjorde Jonah som han gjorde?
- Det var hans egna val.
Pungråttor har bevisligen ingen humor. Höres!

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

tisdag 16 september 2008

Noas borttappade dagbok, del tre


Eftersom boken var sliten när den hittades blir det vissa dagar svårt att se vad som antecknats. Dag tre är en sådan dag.

Dag 3: Fortsatt regn. Vann rundpingisen mot kamelerna igår. Lite oväntat eftersom jag hade ont i ryggen av allt bärande. Det äldsta lejonet vägrar promt gå för egen maskin och kallar sig Lejonkungen. Och den jäklen vägde 230 kg vid invägningen. Stryk ska han ha. Börjar förresten fundera på en sak till. Hur hade Gud tänkt med olika raser av människor? Det finns inga svarta eller ostasiater ombord, bara jag och min familj (och jag som gillar friterat så mycket). Vi är förstås blonda och blåögda, som alla från mellanöstern.

(Oläsligt parti)

Mina farhågor från igår har redan bekräftats. Herr och fru Leopard åt upp grisälgen (honan). Så det var slutet för den kanske mest grandiosa djurarten av dem alla. Måste försöka lösa det här innan rovdjuren äter upp alla djuren. För då blir det inget Nya Testamentet. Jesus vad tråkigt det skulle vara. Vem han nu är.

Funderar på att bygga ett paraply så man kan gå upp på däck. Min fru är snorig (pälsallergiker) och vill gärna ha lite frisk luft. Det kan man väl unna henne efter nattens föreställning. Mer om det en annan gång.

Att tänka på: Inte låta hyenorna och skrattmåsarna "sova" i samma sal. De lekte Djur I Hatt igår vid sängdags. Vilket jäkla oväsen!

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

måndag 15 september 2008

Noas borttappade dagbok, del två

Dag 2: Fortsatt regn, inte helt oväntat. Fortsätter det så här kommer jorden bli översvämmad (trrrrrm-tsch!). Det finns några luckor här som jag inte tänkt på innan. När Gud dyker upp och erbjuder entrepenadjobb börjar man inte ställa dumma frågor det första man gör. Men: Hur länge kommer alla rovdjur nöja sig med maten i matsalen när de har en hel båt fylld med vandrande rätter? Alla onda fiskar, hur löser vi det? Ska de bara få fortsätta synda som om inget hänt? Bastards. Och var ska vi få all mat ifrån? Men tanke på min ställning inom både judendom, kristendom och islam tycker jag det är konstigt att Gud inte tänkt igenom det här bättre. Jaja. Inte mina problem. Mitt eftermäle är redan kirrat.

Annars då? Jo tack! Kuken i Greta, som man säger. Båten sköter sig bra. Min idé att bygga båten i goferträ lönar sig, även om den är dyrare ("spara kvittot, så löser vi det" my ass). Det där med att bestryka både insidan och utsidan med jordbeck förstår jag däremot inte. Men. Det är inte jag som bestämmer.

Nu ska jag spela rundpingis med kamelerna. Sedan ska jag ta reda på vilken lustigkurre det var som spelade näverlur hela natten så att aporna inte kunde sova. Visste inte att de har så känslig hörsel. Särskilt med tanke på hur regnet slår mot däck så att man inte kan höra vad man tänker.
Men först alltså rundpingis. Ha det. Höres.

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

Noas borttappade dagbok, del ett


Det har länge cirkulerat rykten om Noas (Noaks, Noahs - kärt barn har många namn) anteckningsbok från Arken. Men vi vet alla vad fukt gör med papper. Något oväntat har boken nu dykt upp - under baksätet i en Opel Vectra! Vi börjar från början.

Dag 1: Girafferna i våningssängar? Vems idé var det egentligen? Smart, lingon. Vattnet stiger fortfarande. Jag hade förvisso väntat mig en syndaflod, men jag visste inte riktigt vad det var för något. Hur skulle jag veta det? Det är ju den första, ju! Guds definition av en syndaflod verkar vara en jäkla massa vatten och en trång jäkla båt med en jäääkla massa djur ombord. Det luktar apa i stora sovsalen. Och gris. Och pingvin. Och skunk. Och bäver (höhö-höhö). Nåja. Men efter bara en vecka stinker det verkligen.

Bespisningen har i alla fall gott bra. Än så länge har vi bara hunnit med frukost, men klockan är redan halv ett och jag hoppas att lunchen är klar snart. Jag satte Lemek som ansvarig (pappa alltså, för dem av er som saknar allmänbildning). Han är känd för sin blåbärspaj och borde kunna fixa det här. I alla fall. Allt väl än så länge. Bortsett från vädret då. Bilden tecknades av Jafet. Man kan inte låta bli att undra vad man gjort för fel som fader när man ser den. Grabbhalvan har ju ingen känsla för perspektiv. Måste förresten snacka allvar med elefanterna! De idioterna dansade i morse på undre däck och nu är jag orolig för läckage. Gud har sagt att det ska regna fyrtio dagar och fyrtio nätter. Vi kan inte slita ut båten redan. Varför bad Gud mig gå in i båten en vecka innan syndafloden? Bara för att jävlas, tror jag. Trots de 150 meterna är det ganska trångt.

Vad tycks förresten om den här listan. Det ska föreställa en närvarolista:

  • Rena fyrfotadjur (Sju par av varje, hane och hona),
  • Orena djur (ett par, hane och hona, av varje art),
  • Himlens fåglar (ett par av varje, hane och hona),
  • Alla andra djur med vingar (Sju par?)
Säger inte mycket va? Men nu är maten klar. Luktar gott.Höres.

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.


söndag 14 september 2008

Hoppa över detta inlägget

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

HRRRRRR!

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

söndag 31 augusti 2008

Jörn Blanerid d y har ordet


Den folkkära svenska författaren Jörn Blanerid har skickat en bild på sig själv med förklaringen:

Ibland sniffar jag kola och klär ut mig till Paris Hilton. Ingen annan svensk författare har sniffat så mycket kola som jag. Senast detta inträffade slutade det med att jag kröp runt i min äppelodling och letade fallfrukt. Jag hade med mig sekatören i fall att "författaren" Leif GW Persson skulle dyka upp och försöka skära av mig testikelpungen. Ingen annan svensk författare har riskerat att bli av med testikelpungen lika många gånger som jag. Kärleken är den största bomben som finns, underskatta aldrig kärleken mellan två män. Den kan förflytta berg som är nästan 7000 meter höga om det inte blåser för mycket.

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.


tisdag 5 augusti 2008

Mustasch, test, tagning två







Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

tisdag 24 juni 2008

God dag, Jörn Blanerid dy som är sommarvärd på fredag!

Fråga: Vad ska ditt program på fredag handla om?
,
Svar: Jag ska prata om språkets vikt och vikten av språk. Jag ska prata om min gåva att frälsa människor. Jag ska roa. Få människor känner till min inneboende komiker. Jag är en av världens roligaste människor. Detta ska förmedlas på fredag.
,
Fråga: Ditt program sänds live och är alltså inte förinspelat. Hur förbereder du dig?
,
Svar: I dag har jag suttit på balkongen med utsikt över min äppelodling och vaxat min bringa med solens välsignelse. Under sändningen ska jag ha klädnypor i min vänstra testikelpung för att ta ställning mot män som slår sina kvinnor. Flera hundra kvinnor, kanske tusen, har redan mailat mig och tackat för detta.
,
Fråga: Vem tror du kommer lyssna på ditt program? Hur ser det genomsnittliga Jörn Blanerid-fanset ut?
,
Svar: Fans är ett så generaliserande ord, jag föredrar att kalla dem lärjungar och jag tar gärna rollen som Jesus. Mina lärjungar är smarta människor med fint hår. Det ser jag inte minst på mina föreläsningar runtom i landet. Ingen nu levande svensk författare har föreläst för så många människor som jag.
,
Fråga: Vilken musik ska du spela?
,
Svar: Det är en hemlighet och ska så till programmets premiär förbli. Men musiken kommer främst från kärleken i mitt hjärta. Hjärtslag är den vackraste musiken som finns. Och Erik Satie. Kanske blir det något av Nickelback också. Jag gillar det subtila i deras konstnärliga uttryck, de zoner där de stora frågorna i livet helt plötsligt får enkla svar, molnen spricker och solen tittar fram. De är den musikaliska motsvarigheten till min prosa. Önska mig lycka till, det förtjänar jag.
,
Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

torsdag 5 juni 2008

Spännande intervju med Jörn Blanerid dy

Jag ringer på hos författaren, krönikören och estradören Jörn Blanerid. Leende öppnar han dörren till den anspråklöst möblerade lägenheten i Kivik där han bor med sin fru. Doften av nybakade bullar och hårolja möter oss. Balkongen har utsikt över äppelodlingen. Ponera att jag bestämmer mig för att sluta skriva. Ponera att jag inte har något att göra på dagarna. Ponera att jag är en vän av odlingar. Ponera att jag väljer att odla äppel. Ponera att detta är en hobby som åtnjuter mig stor glädje, säger Jörn med ett vänligt leende och påpekar att han tar sitt författande med en nypa salt.
,
Ponera att självdistans är oerhört viktigt i detta mitt yrke som jag kanskte ine har valt utan som snarare valde mig. Detta är inte ett val, jag har inte kallat - jag har blivit kallad. Jag har blivit utvald av ödet att uttala dessa ord och sätta dem i meningar och formulera dessa tankar och drömmar som den vanliga människan tänker och drömmer. Man får inte och kan inte och bör inte underskatta kraften och passionen i den mänskliga tankens kraft. Ponera att du börjar förminska den besjälade tankens kraft. Då blir du snart ett djur med blottade tänder. Det är så misshandel i hemmet uppstår. Kvinnor som är rädda för att gå hem till sina familjer. Den tanken skrämmer mig. Det är därför de högre makterna uttrycker sina ord genom mig. Jag vet att värdera dem.
,

Jörn frågar om vi vill ha kaffe eller te till de nybakade bullarna och erbjuder ett rikt urval tesorter. Under skrivarprocessen kan jag dricka 70-80 koppar te om dagen. Te är livets dryck. Moses drack te när han gick genom öknen. Det friar luftstruparna från damm och negativa tankar och gör att den kreativa tanker hålls fri från fördomar och besudling. Det är viktigt när man skriver att kanalerna är befriade från störande moment. Min fru är inte tillåten att tala med mig innan jag satt punkt för dagens arbete. När orden slutar komma kan jag åter beträda vad jag kallar den andra världen. Det är en värld där orden i många sammanhang används utan att hänsyn tas till deras värde. Detta kan ibland göra mig uppbragd.

,

Jag fastnar till slut för en tesort som heter los Meumén el Lobo. Jörn berättar att det betyder den dansande vargen och att det är en tesort han köpte i Spanien på semester. Spanien är ett förnumstigt land. Folket har ett intimt förhållande med sitt språk. Ponera att vi i Sverige kunde leva lika avslappnat som man gör i Spanien. Detta folk som förnimmer och bekräftar nuet bättre och mer levande än något annat folk, ett folk som lever närmare inte bara naturen utan även sig själv. Jag tror det hör ihop. Hittar man naturen hittar man också sig själv. Det är därför jag tycker om att ha utsikt över mina äppeln. Jag är mina äppeln brukar jag säga. Då skämtar jag förstås lite, men jag finner också ett mått av allvar i detta mitt uttalande.

,

Man ser ibland att Lanerid berusas av orden som flödar igenom honom och att han är nyfiken på var de ska föra honom.

,

Jag är tacksam och ödmjuk för gåvan som tilldelats mig. Jag är medveten om att orden jag får lika gärna hade kunnat ges till någon annan. Det hade lika gärna kunna stå ett annat namn på mina böcker. Orden är inte mina, jag bara uttrycker dem. Vi ärver inte orden av våra föräldrar - vi lånar dem av våra barn. Det brukar jag säga när jag talar inför gymnasieungdomar. Dessa välformulerade ord får dem att tänka till. När jag kommer hem brukar jag räkna hur många liv jag har förändrat under dagen. En bra dag kan jag uppnå 20-25 stycken. Dessa dagar njuter jag av min dags solnedgång extra mycket. Ponera att alla människor hade denna min gåva att förändra liv. Då skulle världen se ljusare och mer positiv ut. Det är synd att människor ofta sätter sig själva i centrum.
,
Blanerid tycker att vi ska ha en bulle till. Han har bakat dem själv och är mäkta stolt över att de inte sitter fast i pappret.
,
Jag finner ingen skillnad mellan att författa, debattera, estradera eller baka bullar. Gör man något så gör man sitt bästa. Man måste ständigt kompromissa i livet, men inte med sin konst. Där är jag fri. Jag kallar det för konst att baka bullar och jag gör det bara på mina egna termer. Vill jag ha extra mycket margarin tar jag extra mycket margarin. På samma sätt som jag skriver mina sanningar och står för dem bakar jag mina bullar och står för dem. Det är del av samma kreativa uttryck. Man ska bära sina bullar som den sista droppen vatten.
,
Solen börjar gå ner bakom äppelträden och svalkan på balkongen är behövlig. Bullarnas smak känns fortfarande i munnen och Jörn väljer att avnjuta ett glas vatten.
,
När jag dricker vatten brukar jag först hålla glaset mot läpparna för att känna dess svalkande verkan. Det är en liten njutning som jag unnar mig. Man måste unna sig de njutningar som universum dagligen bjuder på utan att för den sakens skull ta dem för givna. Det brukar jag säga till ungdomarna. Njut av det lilla och ta inte er själva för givna. Ta ett glas kallt vatten, titta på solnedgången, klappa en katt, gå en promenad, dra handen genom håret, läs en bra bok. Samtala, utbyt erfarenheter. Det är sånt som gör livet till vad det är.
,
Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

tisdag 20 maj 2008

Det här inlägget är snott rakt...

...rakt av från den här bloggen. Jag tyckte jag överdrev här.
Hejdudipdidulalajdadaaaaa hohojajaaaa! hohohohhahaahahehehhihi....!! Hahahha i alla fall. Skit i att jag skrev det där. Kände mig väldigt tvungen att smita iväg från studerandet. Fick nämligen ett telefonsamtal av min käraste mor. Hon sa att hon hade köpt ZARA-SKORNA!!! WEEEEEIII!!!! Hon åkte till stockholm via flyg i fredags. Samma dag som hon for fick jag värsta idéen! Joo, att hon kunde köpa skorna åt mig medan hon är där. Och jag frågade om hon kunde det, sa att jag skulle betala henne de 800 kronorna som de kostar (det är värt de) så fort hon kommit hem och att de är de snyggaste skorna i världen! Och hon sa att hon visst kunde det. Och efter det här samtalet såå... åJHDPAGHÅPAHDGUIAHANJLNAN. Ta det lognsossi,gfoghfdh. Näe men åh shitt! Jag kan inte fatta att jag har de snyggaste skorna i världen! Och de är hemma hos mi madre inom TVÅ DAGAR! Hon kommer hem på onsdag kväll. Då ska jag ta min mopedikus, GASEN I BOTTEN (50-55 km/h!) krama min mamma, skrika, ta på mig skorna, gå runt i dom i en halvtimme, packa ned dem i sin finfina skolåda och ta med mig den hem till pappa igen. När jag väl är här igen kommer jag ta på mig dom igen (ska försöka ta det försiktigt med dom), gå runt i dom, ta kort på dom och lägga ut bilderna på dom i bloggen. De ska bli mina skolavslutningsskor också :)
***

Topp 10 Metallica-låtar som rimmar på Gerard Hoberstorfer

Skådespelaren Gerard Hoberstorfer har inte bara ett jäkligt tufft namn - det rimmar dessutom på en massa Metallica-låtar. Här är de tio bästa.
1 Master Of Koberdorfer
2 Fuelborfer
3 Holier Than Mobertorfer
4 For Whom The Lobermorfer Tolls
5 Seek And Foberkorfer
6 St Homerplorfer
7 Welcome Home (Sloberkrorferdorferporfer)
8 The Call Of Ktulusloppfer
9 Symphony Of Desctructionborfer
10 Until It Sloppsenfrobbsenkropprfer
Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

söndag 11 maj 2008

Torben vs Eddie - battle of the bands

Efter den stora succén med det förra inlägget som behandlade det rimliga och sansade syntbandet Kent har turen nu kommit till The Battle Of The Bands modell större. Iron Maiden vs Metallica. Vilket band är egentligen bäst?


Jobbigaste/drygaste medlem:

Metallica har den skönt rabiata trummisen Lars Ulrich som pratar först - dessutom med dansk brytning - och inte tänker sen. Uppfinnare av ADHD-chrashcymbalen.

Iron Maiden har grundaren/bassisten Steve Harris som sparkar medlemmar om de pratar med någon som är med i ett annat band. Uppfinnare av galoppbasen.

Bas:

Metallica är kända för att ha gjort en skiva utan bas.

Iron Maiden är kända för att inte ha gjort en skiva utan galoppbas.


Trummor:

Iron Maiden har förkärlek för pukrullningar. Se valfri låt.

Metallica har en virveltrumma som låter ping och en chrashcymbal som låter väldigt mycket.


Gitarrer:

Metallica har två gitarrister och världens mest kända före detta gitarrist.

Iron Maiden har tre gitarrister. Bara för att det är häftigt.


Sångare:

Iron Maiden har haft Bruce Dickinson som sångare två gånger och Blaze Bayley bara en gång. Stilpoäng.

Metallica har alltid haft James Hetfieldson som sångare.


Texterna:

Metallica sjunger om att James Hetfieldsons tonår var jobbiga och att krig är dumt.

Iron Maiden sjunger om ta sin dotter till slaktaren och att krig är dumt.


Maskot:

Iron Maiden har en åtta meter lång zombie som manipulerar djävulen och skjuter eld! med!ögonen! Han heter Eddie.

Metallica har en liten skinntorr dansk fd tennisspelare som manipulerar Bob Rock och har ett fint skägg. Han heter Torben.


One-liner:

Metallica körde länge med Are you getting tired? Say Fuck no, James! men inte längre. Minuspoäng.

Iron Maiden kör med Scream for me, X-stad! Kvalitet blir aldrig omodernt.


Kläder:

Iron Maiden kör med randiga spandexbyxor och linnen. Host.

Metallica kör med tajta svarta byxor och ännu tajtare svarta tröjor.


Scenshow:

Metallica Tja... James Hetfieldson hoppar ibland och Kirk Hammet höjer högerarmen. Ibland ställer Lars Ulrich sig upp och viftar med ena trumpinnen. Robert Trujillo är väldigt ful.

Iron Maiden Bruce Dickinson står ibland stilla mellan låtarna. Eddie kommer ut på scenen och headbangar, ibland även utan huvud. Har han otur blir han ihjälslagen. Dave Murray ler. Steve Harris har ena foten (vänstra) på monitorn och låtsas att basen är ett gevär. Adrian Smith höjer på ena axeln. Jannick Gers är väldigt ful.


På skiva:

Iron Maiden har gått upp och ner (92-97). Senaste albumet är bland deras bästa.

Metallica gick upp tom -91, sedan mest ner.


Kända före detta medlemmar:

Iron Maiden Blaze Bayley är aktuell med... ursäkta, kända före detta medlemmar.

Metallica Dave Mustaine är, näst efter Pete Best, världens mest kända fd medlem.


Ansiktsbehåring:

Metallica har länge testat skägg, musche och mer skägg. James Hetfieldson håller fanan högt.

Iron Maiden Nej. Då får man sparken.


Störst kagge/mage

Iron Maiden har Nicko McBrain som de senaste tio åren odlat en av rockens finaste kaggar som dessutom framhävs av hans breda tyngdlyftarbälte.

Metallica har James Hetfield vars ölkagge konstigt nog började växa när han slutade dricka. Men han har inte omfamnat den med samma ömhet som sin konkurrent.


Gör nu:

Metallica har just skjutit upp sin senaste skiva sex månader till. Axl Rose producerar?

Iron Maiden turnérar med en pyramid på scenen.


Resultat: Iron Maiden kniper segern hårfint. Om Torben skjutit eld! med! ögonen! hade vi kunnat snacka. Däremot råder det oklarhet om Eddies talang som tennisspelare och hans inbladning i den kreativa processen.

Nästa vecka: Virtual XI vs Re-Load!

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.

fredag 9 maj 2008

Är du medlem i Kent?

Är du medlem i det folkkära bandet Kent från Eskilstuna? Om du är osäker kan du göra det här helfestliga testet.

Din skivsamling består av:

A Depeche Mode, Bowie, Depeche Mode och U2
B Du är för ung för stenkakor men gillar haschkakor
C Bara Beatles

På högstadiet hittades du:

A Det var några stora killar som var elaka mot dig, du hade jord i munnen och ingen tunga
B Rökandes hasch och spelandes tennis
C Sittandes i biblioteket läsandes Tintin

Din skäggväxt är:

A Skägg...jag vet inte. Ser det snyggt ut när jag poserar i halvljus?
B Peps Persson
C Va?

Om dina barn ville göra musik skulle du:

A Uppmuntra dem att sjunga om att gå på högstadiet till Depeche Mode-artade arrangemang
B Uppmuntra dem att bli rabiata danska trummisar i ett amerikanskt hårdrocksband, delete that!
C Uppmuntra dem att lyssna på Beatles först, där finns allt

Ditt namn är:

A Ett roligt finskt namn som inte går att uttala, typ Torkki Sami Esa Mustonenalaineniene
B Ett roligt danskt namn typ Preben eller Torben eller Preben-Torben
C Ett typiskt svenskt son-namn

Den bästa filmen du har sett är:

A Blade Runner De av våra låtar som inte handlar om mobbningsångest handlar om den filmen
B Dansk gladdporr från sjuttiotalet, allt annat kan man deleta
C A Hard Day´s Night, Help! och Yellow Submarine

En typisk låttext från dig lyder:

A Jag har jord i min mun, du smakar salt, kloret är blekt, torget är kallt, blodet är rött, det var allt
B Låttext? Jag är tennisproffs, för faen! Vad rimmar på delete that?
C I lost my pony, my pony is dead, my poor little pony, they landed an aeroplane on his head

Resultat:

Flest A: Du är medlem i Kent. Beklagar.

Flest B: Du är Torben Ulrich, pappa till Lars Ulrich. Du är iaf inte med i Kent. Delete that.

Flest C: Doh! Du är Ola Claesson och har just skrivit ett väldigt löjligt inlägg.

Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.


fredag 4 april 2008

En deckare! I färg! Megadeth!

Herr Kules Parrot löser mysteriet som han har valt att kalla Tio små niggerpöjkar (och en mulatt gratis på köpet vettö). Hela gänget befinner sig på en livs flytande båt (den drivs enligt kaptenen med ånga, en så kallad ångbåt). Första akten beskrivs i sin korthet såhär: Mrs Nipple har påträffats död i sin kabin (eller hytt eller vad det nu heter på just ett sådant här fordon/farkost), tio personer är misstänkta (här ingår den döda, det kan ha varit självmord vettö). Klockan tio upptäcker Herr Kules Parrot att Mrs Nipple är död. Han drar slutsatsen genom att hålla upp en spegel framför näsan/munnen, när det inte blir någon imma på den vet man att tanten har kolat (det har jag minsann sett på tävä)(kan även vara en gube vettö)(men i det här fallet är det ju en tant (inte sant)). Helt plötsligt ropar då, utan att väcka tanten, Herr Kules Parrot: ”Samling vid pumpen!” innan han plötsligt ångrar sig och istället drar till med (en oktav högre): ”Samlingen är istället i matsalen vettö”.

ANDRA AKTEN: De andra gästerna går genast dit för det är så här det brukar gå till i sauna här declare vettö. Nio personer ruschar in i matsalen (Herr Kules Parrot medräknad, Mrs Nipples frånräknad, hon är fortfarande ganska död vettö), de sätter sig i en ring på stolarna som kaptenen har ställt fram i perfekt arrangemang så alla får plats i widescreen (precis som Rag-gata KriSteL ville ha´ett). Herr Kules Parrot går i mitten med händerna på ryggen och pipan i vänster öra. Plötsligt säger han med dansk brytning: ”Jae vill vede vae ni befaenn er, va ni gjorde, me vem ni gjorde däe, och vilket skydd ni anväende.” De andra gästerna tittar på varandra och undrar om Parrot har glömt fullständigt och alldeles galet att han måste säga att Mrs Nipple är död och att mördaren är någon i rummet och allt det där som hör formen till. Men det gör han inte (har han ny tack-tik eller har han skruvat en tapper?). Först av all vänder han sig mot Mr Blofeld som har hamnat i helt fel deckare och därför symboliskt satt sig längst till vänster i cirkeln. Som vanligt klappar han katten som spinner på hans rock. Mr Blofeld ser lugn ut. ”Jaha du”, säger Herr Kules Parrot. ”Jag har fantamejjävlar änte gjårt nått”, säger Blåsfält bestämt utan att neka. Mr Bertilsson som sitter mitt-ä-mott-the-hoople säger då utan att tänka siig för alls särskilt mycke´: ”Vicke´tant? Hu sa ja vete hu ho do?” Å näjj, den dumma gamla Mr Bertilsson har förstört allting spännande redan innan förtexterna genom att gå på det äldsta tricket sedan boken uppfann sig, tänker alla i vad som kan biskwias (en slags bakelse tror jag bää-stämt) som ett kör. ”Va sa i u öra?” frågar Mr Bertilssons fruga Fru Bertilsson samtidigt som hon nyper sin dumma make där han inte tycker att det är lämpligt i matsalen. Men Herr Kules Parrot är så upptagen med att leka Huvudroll att han inte hör vad som sägs runt honom. Han tänker tyskt för sig själv där han går att Mr Blåsfält verkar vara en hyvlens karl. Han har nog inte mordat någon på många dar´. Alla de andra undrar varför den dumma Mr Bertilsson var tvungen att göra bort sig så pass, nu när tanten är död och allt var så spännande. De vaggas dock in i declaren av Herr Kules Parrot som nu vänder sig till Ms Aremyboobs-showin´ (vacker som en dag på kamel och garanterat trevlig under bordet tänker Mr Bertilsson). ”Vad gjorde fröken när något misstänkt hände?”, frågar Herr Kules Parrot med sitt trevligaste leende för här ser han chans till lite rajtan-tajtan vettö. ”Jagg lågg i baddet förr dett bubblar så kull”, säger Ms Aremyboobs-showin´ och tittar ner i taket för det tycker ju vi killar är attrap-tivt, med lite blyga tjäjjär, tänker Mr Bertilsson för han har pluppat psyko-logik på flera stycken. Fru Bertilsson, som har sina ögon rejält riktade mot Mr Blåskallt, hon tycker nog att kattän är söt där den ligger och sover på Blåställs flinta, får för sig att Mr Blåband inte alls är så skyldig i o:et som han vill låtas. Herr Kules Parrot har tittat klart på Ms Aremyboobs-showin´ för den här gången och går till nästa person i ringen. En riktigt läskig typ som inte vill mötas ens i en ljus gränd.

Mr Campingtable heter han så sant som jag sitter här och roar mig. ”Hur befann ni er?” frågar Herr Kules Parrot. Mr Campingtable säger inte ett ord. Däremot tre: ”Va sa´ru?” klämmer han fram i en fråga. Jag sa bestämt: ”Hur befann ni er?”, upprepar sig irriterat Herr Kules Parrot. ”När´å?” frågar då Mr Campingtable som om han tror att han är smart. Nu börjar Herr Kules Parrot bli så pass irriterad att det krävs två böjda ögonbrynolf. ”Ni vet nog lika väl som alla andra att jag inte kan säga särskilt mycket om sånt utan att avslöja för mördaren vem han är.” Folket i ringen tittar nedlåtande på Mr Bertilsson och förväntar sig att han ska säga något dumt igen. Han är dock upptagen med att tänka på sin söta fru som han inte skulle överge för alla Ms Aremyboobs-showin´ som finns. Han tänker på sin fru, hur gott hon luktar och på alla trevliga ställen i brasan. Fru Bertilsson känner tillgivenheten växa och man kan höra The Temptations sjunga My Girl bara för dem. Herr Kules Parrot är fult upptaggad med att lösa den hårda nöten Mr Campingtable. ”Hur befann ni er?” säger han igen i vad som börjar påminna om tjatighet (3:dje Moseboken, andra kvapittlet). Mr Campingtable verkar veta att han vet något. ”Ha´ränte´jott´nått” får han fram i munnen. Herr Kules Parrot beskämmer sig för att gå till nästa pärzon. Den sportiga killen i tennisjacka med överklassläspning, Mr Leftballs. ”Kalla mig inte miffer Läffbållf, det äl min fav, kalla mig Angfvar, få fola jag hefa.” Herr Kules Parrot fattar inte ett ord av vad Mr Leftballs kan tänkas säga och går vidare till Mr och Mrs Bertilsson. Mr Bertilsson tänker fortfarande på sin vackra fru och hennes simtag. ”Gå och gör det ni måste och sitt inte här och flagga”, säger Herr Kules Parrot och utesluter därmedwurst paret Bertilsson från alla misstankar. Nästa man i ringen är en Kapten vettö. ”Hurbefannjagmigvillduveta”, säger Kaptenen väldans fort. Herr Kules Parrot stirrar på Kaptenens vita skägg som alla kaptener hade på den här tiden. ”Väldans fint skägg Kaptenen har”, säger han. Mr Leftballs är inte nöjd med sin snabbt passerade roll och drar till med att: ”Det vole väldanf kul att få föfa kafenfenf fägg.” Det får han. Då blir plötsligt Ms Aremyboobs-showin´ på ägget: ”Fårr jagg okkså rörra skäggä´?” Kaptenen tycker att det var en vacker tös, alldeles ensam på sin gamla skuta som han inte är. ”Varsågodochkänn”, säger han varvid Ms Aremyboobs-showin´ går tvärs över Herr Kules Parrots område och sätter sig i knät på Kaptenen och börja känna på det fina skägget. Herr Kules Parrot tänker att Kaptenen är alldeles för snäll för att kunna mörda någon. På nästa stol till höger har den gamla trevliga tanten Mrs Teatime parkerat alla sina skinkor. Hon varken hör eller lyssnar utan håller sig till att säga ”Va?” sådär irriterade envetet. Hennes väninna Mrs Withsugar är likadan och Herr Kules Parrot inser att de nog inte har dödat någon sedan förra gången de visade sig nakna(tanterna är 127 år var vettö!!! RESPEKT). Nu när samtliga ombordvarande är hörda förr, tar Herr Kules Parrot ut pipan ur örat, sätter sig på en stol, reser sig upp igen, kliar sig på hakan och funderar både länge och vilse. ”Ävä nåff fom infe fämmer?”, frågar Mr Sideballs. Herr Kules Parrot funderar så det knakar nu. Kaptenen viskar ömt i Ms Aremyboobs-showins vänstra öra: ”Vadsägsomenmiddapåtumanhanddäruppeitornetdärjagstårochstyrkajutan?”. Tom Mr Campingtable ser när-hur-var-vös ut. Plötsligt som en rap på tom mage reser sig Mr Blovfält (va´re´ann´ela´tien?) upp och säger att: ”Sa vi sätta här hela dan´sa ja mässna ha nått te´å käka!”. Då vänder sig Herr Kules Parrot snabbt runt och pekar på honom: ”Ah ha, du är oskyldig!” En susing går runt i ringen, ”Hur kunde han veta dä´rå?”, förundrar sig alla och blir mer och mer och mer och mer imponerade av Herr Kules Parrots hjärna (och mer). Då helt plötsligt och även oväntat minsann drar Herr Kules Parrot av Blåffstall masken och, dra mig baklänges över en nysketen känguru utan att den märker något trots att den är vaken, men var det inte Mrs Nipple som hade klätt ut sig!!!

”Hurr fann kundää du vättä dä?” säger då Ms Aremyboobs-showin´. ”Jo minsann, det var inte så svårt…”, invänder Herr Kules Parrot. ”Ah men huv dvå” undrar nu även Mr Sideballs. ”Tala´ru´om´ur´ru´avslöja´tanten” säger nu även Mr Campingtable nyfiket. ”Dethärbörjanblivansinnigtspännandeutanattjagbehöveröverdrivatyckerjagdet”, kompletterar Kaptenen minsann. ”En chansning så god som någon” säger då Herr Kules Parrot, ”jag som känner Mrs Nipple ganska väl misstänkte att hon nog skulle spela mig ett skojsigt spratt” fortsätter han. ”Jag kundä helt änkält änte lauta bli”, säger Mrs Nipple och skvattar. Sen levde alla lyckliga efter bästa förmåga tills det var dags att deklarera igen.
(slut)
Tidigare publicerad i Vi Föräldrar.
Dagens låt är I Drove All Night av Celine Dion.